Norge 1988

Mina minnen från resan till Norge 1988 är inte så vidlyftiga, men där var massor av vackra vyer och roliga tillfällen. Vi var två familjer med fyra familjemedlemmar i var.

Det största minne jag har var hemresan. Tänk att man alltid ska minnas sådant som inte är så roligt.

Först var vi inte överens om vilken väg vi skulle åka, men jag lyckades övertala de andra om att ta en mindre omväg för att få se något annat, men så just när vi startat blev det problem, så vi fick ta närmsta vägen i alla fall.

En kokande bil

Efter bara några kilometer började vår bil koka. Vi åkte med två bilar. Det var till att stanna och fylla på vatten. Efter ytterligare någon mil var det dags igen. Bilen kokade. Det visade sig vara ett hål i motorblocket där vattnet sprutade ut(?)

Vi stannade vid en mack, men de förstod ingenting. Vi försökte med att proppa igen hålet med diverse anordningar och till sist lyckades mín gode vän Bert lösa problemet på ett enkelt genialiskt vis. Han satte några gummilappar för hålet, tog sedan en lång pinne och spände från insidan av karossen mot gummilapparna. Därefter åkte vi hela vägen hem. Och det gick bra.

Dagen efter åkte jag upp till verkstaden. Vår mekaniker, som brukade kallas "fixaren" öppnade motorhuven, tittade och slog igen den igen med kommentaren: "Det där har ju du redan lagat."

Nå, han berättade att hålet var efter gjutningen av motorblocket och att inget var trasigt mer än att en plugg hade farit bort. Han gängade upp hålet och skruvade i en liten bult.

"Vad kostar det här", sa jag. "Två och tjugofem", sa han, för det var vad bulten kostade. "Men du ska väl ha något för arbetet också", sa jag. "Nej", sa han, "jag tar dubbelt upp nästa gång i stället.