Pershyttan i bakgrunden
Men snart var det dags igen. Nu en bäck, som egentligen är en handgrävd kanal för att klara vattenförsörjningen till vattenhjulen (ja, det var längesedan det fanns vattenhjul) och klart som korvspadet. Metspöet kom väl till pass igen. Men. Inget napp.
Men så småningom vandrade vi vidare. Vi passerade klapperstenfält, trollskogar, sjöar, bäckar, ängar, höga berg och djupa dalar.
Naturen var oerhört vacker, men ibland också lite påfrestande. Så det behövdes fyllas på med energi.
Men inte blev det blev det nyfångad bäckröding, inte heller abborre, så det fick bli lite frystorkad soppa. Måltiden avslutades med en mugg kaffe.
Mätta och belåtna
gick färden vidare. Ja, med betoning på gick (gå). Nästa paus blev på Amboberget. En strålande utsikt över nejden.
Sakta närmade sig dagen kväll och det var dags att hitta ett nattläger. En äng i närheten av Lockhyttan fick bli platsen där vi skulle inta kvällens kulinariska måltid och få lite nattvila. Tält upp, lägereld tänds och snart var det dags att laga den medhavda (den som tyngde i ryggsäcken) maten. Kvällens meny. Pinnbröd, grillad fläskkotlett, potatis och öl. Det skall sägas att vi hade mycket mat med oss, så vi blev inte bara mätta, utan helt stinna. Men kul var det.
